Tid för mörka öl och mycket smak

Till jul och den mörka årstiden är det högsäsong för mörka öl. Från tysk och tjeckisk dunkel, via engelsk och belgisk julale till porter och stout. De är alla mångsidiga och goda att para med varmrätter, ost och desserter.

Du får fina rostade aromer, en söt maltsmak och toner av karamell, torkad frukt, nötter, kaffe och choklad i en stor variation. Ibland torrare och ibland krämigare beroende på vilken jäsning, stil och vilket lands ursprung. Dessutom är mörk öl den äldsta öltypen i världen.

På medeltiden, före industrialiseringen, brändes malten nästan alltid under torkning, eftersom det inte fanns någon skonsammare metod än att använda träkol. Därför var öl naturligt mörka (och även rökigare). Ljus öl existerade inte.

Men, i takt med nya metoder och uppfinningar inom maltrostning kunde bryggarna använda mer varierad färg och jämnt rostad malt för bryggning. Det gjorde det lättare att utveckla de mörka ölstilarna och inte minst förbättrade blandningen av ljus och mörk malt smaken avsevärt.

Mörk lager – tyska och tjeckiska stoltheter

Den mörka lagern har sitt ursprung i Tyskland och Tjeckien, där man i Bayern skapade stilen som kallas tysk dunkel. Den bryggs med specialrostad malt liksom karamellmalt. Malten torkas vid hög temperatur som ger en mörk vört med kryddig, fyllig och maltig arom.

Altbier från Düsseldorf och schwarzbier från Thüringen är fler stilar besläktade med bayersk mörk öl – och de åtnjuter alla åter en ökad popularitet världen runt. Här i landet är Arboga Mörk Lager ett populärt exempel på svensk version av tysk dunkel.

Det har sedan århundraden även funnits mörkölsentusiaster i tjeckiska Böhmen och Mähren. Den mörka lagern som bryggs där är särskilt välbalanserad tack vare den delikata balansen av humle och malt – och användningen av tjeckisk jäst ger den en distinkt karamellsmak. Prova Bernard Dark Lager för ett utmärkt exempel.

Smaken hos tysk eller tjeckisk mörk lager är mångsidig och djup. Den har en maltig, söt, lätt chokladig och karamellaktig doft som också följer med i smaken. Typiskt är också att smaken berikas med en subtil humleton. Även aromer av honung, kaffe eller nötter är vanliga.

Kroppen hos mörka lageröl är fyllig och kryddig med en viss sötma, vilket gör dem till det perfekta komplementet till rejäla rätter som stekar och grytor. Dessutom passar de till chokladkakor i många former, helst med körsbär eller skogsbär.

Mörk ale – belgarnas och britternas domän

En annan högborg för mörk öl är Belgien med en uråldrig tradition av klosteröl, som redan under tidig medeltid tros ha varit excellenta smaksensationer. Här pratar vi om överjästa, mörka ale, som både dricks året runt och som kommer i specialkryddade vintervarianter. I Sverige har exemplet N'Ice Chouffe från Brassereie d’Chouffe blivit något av en julölsklassiker, ett mycket välbryggt öl.

De belgiska ”donkerbieren” bryggs vanligen i stilarna dubbel, quadrupel och oud bruin. Den mörka motsvarigheten till belgisk blond öl översätts bokstavligen till "dubbel". Här spelar malten huvudrollen, med aromer av karamell, torkad frukt, kakao och en maltig sötma. I många fall kompletteras detta av fruktiga och kryddiga toner från jästen (banan och kryddnejlika), som alltså inte sjunker till botten (överjäst) utan tillåts följa med i ölet.

Tar vi oss sedan över kanalen till England så har vi kommit till porterns och stoutens hemland, men vintertid dricks även specialkryddade winter eller christmas ales. Bland det mest kända exemplet är Shepherd Neame Christmas Ale, som även finns i Systembolagets julölssortiment varje år.

Denna ale bryggs sedan länge och kärleksfullt för hand av mästerbryggarna i Faversham, Kent. Den mörkt bärnstensfärgade julölen har aromer som påminner om tropiska frukter, perfekt balanserade med blommig humle. En festlig, exceptionellt smakrik öl för julsäsongen.

Porter och stout – arbetarölen som blev kungliga

För årstiden väljer vi såklart de engelska kungarna av mörk öl, de mörkaste av de mörka ölen, porter och stout. Det är två typer som ofta klumpas ihop, vilket på sätt och vis är logiskt eftersom båda är mörkt bruna till svarta och nästan alltid har en rostad smak som påminner om rostat bröd och choklad.

Å andra sidan är variationen av dessa mörka öl enorm. Det finns krämiga stouts som är ganska söta (sötman kommer från laktosen) jämfört med torrare stouts, särskilt double stout, och de ofta aningen mer komplexa porterölen. Den moderna Sigtuna Knight Rider Porter är ett stilrent exempel.

De tyngre imperial stouts, som sedemera dracks hos kungahusen och idag blivit lyxöl, är fylliga, intensiva och har en extremt rik maltsmak. Det finns också havrestouts och så givetvis den världsberömda portern, även i imperial-stil. Den fick sitt genomslag i London under det tidiga 1700-talet, men blev på 1800-talet även populär i Sverige. Inte minst genom Carnegie Porter i Göteborg och S:t Eriks Bryggeri i Stockholm.

S:t Eriks Klassisk Porter är en god hyllning till den epoken och ett mycket smakrikt exempel på mörk öl i jul- eller vintertid.